banner-3-2.jpg

Östra Europa Rumänien Serbien Tjeckien Polen Ungern Slovakien Ukraina
Albanien Makedonien Kroatien Montenegro Turkiet Grekland Bosnien Bulgarien
Andra länder Dutch Kontakt          

Albanien 2011

Fram till 1990 var Albanien en del av det kommunistiska blocket och diktaturen höll i 46 år.

När den kommunistiska regimen sedan föll förvandlades staten till en anarki med en hel del oroligheter som följd.

Landet räknas som Europas näst fattigaste land, efter Moldavien.

Den ekonomiska tillväxten räknas nu som stark och stadig och man satsar alltmer på att öppna upp landet

för handel med andra länder och på turismen. Priserna på boende, mat och varor är fortfarande låga.

Men det är ett land som fortfarande är relativt tomt på turister.

Vi frågade inte...

...någon om vilken väg som var bäst att ta in i Albanien utan utgick från att europaväg E762 borde vara ett bättre

alternativ än den lilla lokalvägen som är vit och gul på min karta och går genom byn Muriqan.

Det var ett vägval vi skulle komma att ångra.

Vägen på den Montenegrinska sidan var smal och inte i alltför bra skick. Inte mer än enfilig.

IMG_2018.JPGIMG_2020.JPG

Där fick vi möte med allt från mopeder till långtradare, det gick bra, men vägen är inte att rekommendera.

Vad utsätter vi barnen för?

När vi väl kom in i Albanien möttes vi av en sönderslagen halvt utbränd Tysk husbil vid sidan av vägen.

Jag blev helt kall och tänkte vad har vi nu gjort, vad utsätter vi våra barn för? Men att göra tanken till en handling

och vända var inte ett alternativ.

Vägen efter gränsen var ett flera mil långt vägarbete, oftast utan arbetare. Den var tidvis ganska bred men bestod

av sten och grus och var i ett uruselt skick, i flera mil. På flera ställen var mitten av vägen markerad med hjälp av några dm långa armerings järn som stack upp ur vägbanan. Ibland kom det en bit med asfalt och man tänkte äntligen är det över, men så började det igen.

IMG_2023.JPG

Till slut blev asfalten kvar och vägen riktigt bra och vi var mycket nöjda över att inte vänt och åkt tillbaka. Vilket inte ligger för oss…

Senare fick vi veta att den lilla vägen vid kusten det är den man ska ta. Vägen vi tog varnade alla för, just för att den aldrig verkade bli klar. De större vägarna i Albanien är annars bra. De mindre provade vi inte.

Camping Albania

Vår första natt tillbringade vi på Camping Albania som enligt ägarna är den första campingplatsen i Albanien. Campingen drivs, som ofta i dessa delar av Europa, av ett Holländskt par. Det är en familj med tre barn som flyttade till Albanien 2004 då de arbetade med ett stödjande utvecklingsprojekt. Campingen håller västerländsk standard och ligger som en liten trygg oas i en by, Barbullush, i norra Albanien.

Närmsta stad är Shkoder, 20 km därifrån. Från huvudvägen mellan Shkoder och Tirana är det ca 4 km till campingplatsen.

GPS: N 41.92 372 E 19.54 194

Prisexempel (2011) två personer och husbil 12.50 Euro. Det priset kan man inte klaga på.

Se mer på http://www.camping-albania.eu/

IMG_2026.JPG

IMG_2027.JPG

IMG_2028.JPGIMG_2032.JPGIMG_2031.JPGIMG_2030.JPG

Tur att det är min man som kör.

Nästa dag körde vi ner utefter kusten ca 15 mil till nästa camping som vi hade fått oss rekommenderat. Man får känslan av att köra i en dal med berg på sidorna. På denna sträcka är det inga backar utan mest platt och rakt. Det märks att landet är på väg att byggas upp och att infrastrukturen är ett av de områden som de verkar satsa på.

Jag är glad över min mans vana att köra bil i dessa länder. Det krävs mycket för att få honom att tappa fattningen. Vad gäller bilkörning i Albanien och dess grannländer kan man inte slappna av när man kör och utgå ifrån att trafikanter (både de som åker på något eller går) följer de vanligaste trafikreglerna utan det är ett egoisktiskt sätt att ta sig fram på - jag först. Utan regler. Hjälm på motorcyklar verkar vara en onödig lyx. Gäller även resten av familjen på samma motorcykel.

IMG_2047-Kopia-Kopia.JPG

IMG_2048-Kopia-Kopia.JPG

Möbelaffärer utan ytterväggar.

Kan konstatera att det finns fler åsnor som drar vagnar här än vad jag noterat i de andra länderna.

De större vägarna som vi åkte på är övervägande bra. Vägarna är ingen anledning till att inte åka till Albanien.

Vi hittade ingen anledning att ångra att vi åkte hit. Hjälpsamma och trevliga Albaner. Vi åkte förbi flera poliskontroller men blev aldrig stoppade.

Vi såg flera fina restauranger och hotell utefter vägarna.

Det fanns ett intressant område innan Tirana där vägen var kantad med möbelaffärer i två våningar varav övervåningen inte hade någon

yttervägg mot gatan utan var som ett stort skyltfönster. Hur de gör om det blir regn har jag ingen aning om.

Camping Pa Emer

Camping Pa Emer ligger aldeles vid stranden och håller europeisk standard. Det är långgrunt och sandstrand.

Reception och restaurang finns i ett vackert trähus på sluttningen med underbar utsikt över havet.

Här kan man även hyra rum eller slå upp sitt tält. Då det bara finns 30 husbilsplatser och 30 tältplatser kan det vara bra att boka i förväg.

Men jag tror inte det är några problem att stå vid sidan om utifall det skulle vara fullt.

Guidade turer och båtturer går att ordna. Campingen är öppen hela året.

Campingen är en bra utgångsplats om man vill besöka Durres, Tirana, Kruja eller Berat.

AlbanienIMG_2058-Kopia.JPG

En husbil från Nya Zeeland!

När vi var här fanns det som mest 8 husbilar och en husvagn.

Nya Zeeland, Österrike, Holland och Tyskland var representerade. Ägarna berättade att vi var de första Svenskarna.

De hade haft ett par från Finland där innan men ingen från Sverige.

För två vuxna och husbil med el är priset 18 euro.

IMG_2061-Kopia.JPGIMG_2051-Kopia-Kopia.JPG

IMG_2082-Kopia.JPGIMG_2078-Kopia.JPG

IMG_2083-Kopia.JPGIMG_2079-Kopia.JPGIMG_2068-Kopia.JPG IMG_2069-Kopia.JPG

Vägbeskrivning.

Om ni kommer från norr och kör på den nationella vägen från Durres söderut finns skyltar att följa.

Men de är inte alltid så stora så håll ögonen öppna. Sväng mot byn SYNEJ som ligger ca 2,6 km norr om Kavajë. Följ skyltarna.

Vägen till campingen går bland annat genom en by och man undrar om det verkligen finns en campingplats där framme.

Det gör det och den platsen är värd ett besök. Hittar ni inte så fråga någon, folk är hjälpsamma.

När vi hade varit på campingen i ett dygn kom en tysk husvagn, modell större, och parkerade jämte oss.

Det första som hände var att bilen som drog vagnen körde fast i sanden men det tog inte lång tid förrän

ägaren till campingen var där och drog loss honom. Det var en ung familj med en dotter på snart ett år som ville ha gåhjälp

hela tiden och till hennes lycka hittade hon min dotter. Mamman i familjen var höggravid och jag blev imponerad över deras mod

att åka genom Albanien med den stora vagnen och i det tillståndet. De hade också åkt in i landet på samma väg som vi

och var nu mycket trötta.

Deras mål var Grekland så de tänkte följa Albanska kusten ner. Vi träffade andra som berättade att vägen ner till Grekland är bra och utsikten fantastisk.

Då vårt mål var Istanbul valde vi att köra över Makedonien och till Thessaloniki i Grekland i stället för att fortsätta ner i Albanien.

Annars hade vi inte tvekat att fortsätta ner.

Fakta om Albanien.

Officiell namn:

Republiken Albanien

Yta:

28 748 kvadratkilometer

Läge:

Albanien ligger i sydöstra Europa utmed Adriatiska och Joniska havet. Albanien gränsar till Serbien, Montenegro, Makedonien och Grekland.

Kustlinje:

362 km

Befolkningsmängd:

3,6 miljoner (2005)

Huvudstad:

Tirana med drygt 350 000 invånare.

Etniska grupper:

Albanier 95%, Greker 3%, Övriga 2% (Romer, Serber, Makedonier, Bulgarier) (1989)

Religioner:

Muslimer 70%, Albanisk Ortodox 20%, Romerskt Katolska 10%

Språk:

Albanska, Grekiska, Romani och slaviska dialekter.

Högsta berget:

Heter Korab och reser sig 2 851 meter över havet.

Valuta:

Lek

Klimatet:

Klimatet är tempererat vilket gör att vintrarna är regniga och svala. Sommaren är varm och torr i hela landet. En normal sommartemperatur är runt 30 grader och solen lär skina nästan 300 dagar varje år.